Språkkunnig

Jag har alltid tyckt att jag är rätt bra på språk.
Talade enbart finska fram till jag var 5 år.
Lärde mig sen svenska som en infödd, vilket jag ju faktiskt är...
Bra på engelska och läst både franska och spanska.
Gått i skola i Spanien med lärare som talat danska och skandinaviska som vi kallade det för att svenskar och norrmän skulle förstå.

Alltså har jag rätt bra koll tycker jag.

Men igår blev det stopp!
Vi snackar alltså om en riktig tvärnit innan det gick rätt in i bergväggen....

Jag talade med en kund från Danmark.
-Pratar du dansk, frågade han.
-Nej, svarar jag, men det går nog bra iallafall.
Och det började bra, så bra att vi hittade det han ville ha och vi skulle till att boka in.
Förnamnet - inga problem.
Efternamnet - ursäkta...
-Kan du bokstavera?
Och det var där det hände. Helt svart. Jag fattade inte en enda bokstav efter B.
Hur många gånger kan man fråga honom samma sak innan det blir pinsamt??
-Kan du bokstavera på engelska, frågade jag.
Javisst! Men att som dansk bokstavera på engelska visade sig inte vara riktigt samma sak som här...

Hur jag löste det?
Jo, jag tog numret, skrev upp det han ville ha och tog detta till en kollega som precis som jag talat ett annat språk som liten. Och hennes var inte finska utan danska.
Ett fantastiskt vacker språk som det visat sig att jag inte behärskar till 100 %.

Och just därför bjuder jag på underbar musik från vårt grannland: Burhan G och Medina